”Men, varför måste jag spela det lätta stycket?”

”Alla stycken i Suzukirepertoaren repeteras ständigt. Elevens repertoar ökar därför hela tiden.”

På samma sätt som repetition är viktigt för vårt språk, är det viktigt för musiken. Om man inte repeterar ord eller toner/teknik så kan man inte komma ihåg grunden. För att denna metod skall fungera måste alla stycken hållas igång hela tiden. Nya tekniska färdigheter och moment presenteras ofta på gamla stycken. Vi kommer oftast tillbaka till de tidiga styckena i bok 1 eller lösa strängar när vi skall lära oss ny teknik.

Om man har 60 minuters övningstid bör 40 minuter vara repetition och 20 minuter vara nytt. Då spelas allt snyggt och vi får en kvalitet i vårt spel.

”Suzukis repertoar gäller som en röd tråd och inget stycke hoppas över. I takt med ökade kunskaper och spelförmåga bör annan repertoar spelas jämsides.”

Det finns en väl uttänkt pedagogisk ordning och utveckling i materialet. Progressionen är väldigt brant och suzukiböckerna går ej ut på att ”vända blad”. Metoden är väl genomtänkt och det tog Suzuki 10 år att sätta ihop bok 1 på fiol som var första suzukiboken han gjorde.

Vi hoppar inte över eller förbi stycken, men ibland behöver vi stanna upp och spela annan repertoar när backen blir för brant.